tisdag 31 augusti 2010

en halv burk kanel och förvänd galopp på utebanan


Mötte upp Hanna i centrum vid elvatiden, köpte mjöl och återvände till mitt kök för bullbak. Vi gjorde dubbel sats fyllning och Hanna tömde halva kanelburken över sina medan jag kryddade måttligt med kardemumma. Perfektion.


Strategiska Klara trillade in mitt i gräddningsprocessen och lagom för att agera provsmakare.


Sen for vi till stallet för att bättra på träningsvärken.


Hanna och Gina.


Här är min häst Maravilla. Hon är sex år och andalusier men har inte mycket till hals och de muskler hon byggt sitter på fel plats och sådär värst mycket inriden är hon inte heller. Men idag red vi i förhållandevis lugn förvänd galopp och även om det inte var riktigt meningen är det ju alltid något.


Jag och Ärke-Maran.
foto: KLARA 


måndag 30 augusti 2010

det bästa jag har

Jag skulle kunna skriva flera meter om det nya stallet, anledningen till att jag byter ridskola efter 12 år på den gamla och hur fantastiskt bra det känns att föra över hela min lön till världens bästa ridlärares konto för att få fara omkring på en knappt inriden sexåring en timma i veckan.
Men hur jag än vrider och hur jag än vänder på orden kan jag inte samla alla tankar och känslor eller formulera hur spännande och energigivande det är att få vara med och starta någonting alldeles nytt ihop med en riktig eldsjäl och förebild, två nära vänner och bara en handfull underbara hästar på en liten paradisgård långt ute i Ekerös urskogar.

Jag nöjer mig med att säga att jag fortfarande har träningsvärk efter terminsstarten i fredags, att jag längtar mig blå efter morgondagen och att jag kommer lägga alla mina sparpengar på privatlektioner och extrapass därför att jag bara vill göra hästrelaterade saker i resten av mitt liv.


Hanna och Fox i oktober förra året

lördag 28 augusti 2010

kvällens

Den lyckade sonen/kärleksfulla fadern Sam (Maguire) far till Afghanistan, rapporteras saknad och dödförklaras. Den strulige, villkorligt frigivne brodern Tommy (Gyllenhaal) skärper till sig för att ta hand om svägerska och brorsdöttrar. I ett förvirrat och svagt ögonblick kysser bror brorhustru, sen återuppstår Sam från de döda.

Två av mina favoritmän förenades äntligen på samma filmduk och jag blev inte besviken. Saknade bra sammanknytning i slutet, i övrigt fina skådespelarinsatser (särskilt av Maguire), fina skådespelare (särskilt Gyllenhaal) och stark handling.


BROTHERS TRAILER (2009)

hej jag överlevde

Det gick bättre i P-maten den här gången, man kanske till och med skulle kunna säga att det gick ’bra’. Hade gårdagen varit min första dag där hade jag haft en helt annan inställning, nu är jag emellertid glad att vi fick ett bra avslut och att jag slipper sätta min fot där igen (förutom varje gång jag ska äta lunch eller kvällsmat på arbetet, that is).
Det var hundra gånger lugnare, jag hade bättre koll, uteverksamheten hade inte beställt ett tusental sallader, jag hann börja förstänga nån timma i förväg och lyckades till och med hålla kaffekannorna under uppsikt hela dagen.
Det blev klurigt när mjölken och juicen tog slut samtidigt och när högsta chefen kom ner precis lagom till att någon tagit taberas på baguetterna. Annars klarade jag mig utan den utlovade hjälpen och stängde på en och en halv timma, en halvering av torsdagens tid.

Men jäktigt och jobbigt var det och inte hann man tänka eller känna efter mycket (kanske var tur). Först på spårvagnen insåg jag att jag var på väg till nya ridskolan i nya stallet med nya hästarna och gamla ridläraren. Men den historien är värd ett eget inlägg.

fredag 27 augusti 2010

aversion

Efter en dag av total motvilja och ångest ringde äntligen min chef vid 18-snåret och meddelade att jag slipper P-maten på lördag men att hon inte kunnat hitta någon avbytare inför morgondagen. Hon sa också att hon tyckte det gått lika bra för mig som för någon annan med skillnaden att jag ställer högre krav på mig själv och inte har några rutiner ännu, att jag kommer få hjälp att öppna imorgon och att det lär vara en mindre stressig dag i allmänhet.
Det känns fånigt att bli så upprörd efter ett arbetspass och över en dag till och jag vet att det blev rätt och fungerade i stort och att jag inte behöver göra allting i världen fläckfritt men vad jag är rädd för är själva känslan och den förträngda men alltjämt välbekanta förnimmelsen av aversion. Jag har slutat göra saker som får mig att må såhär och är ännu inte redo för undantag.


Haft en tröstdag med Carolina och shopping i Kista och en tröstkväll hos Viktor med honom, Philip, Hanna och Roy framför Kalle Stropp och Grodan Boll på svindlande äventyr + Les Triplettes de Belleville. Och så har jag kramat fin-Philip hej-då-vi-ses-igen-om-sisådär-tio-månader-ta-hand-om-dig-och-glöm-inte-bort-oss-och-bestäm-dig-inte-för-att-stanna-längre-och-upplev-en-himla-massa-och-åh-jag-kommer-sakna-dig-hej-då för på tisdag far han till Kina. Lite mindre tröstsamt.

Överlever jag morgondagen har jag i alla fall en kväll att se fram emot.
Önska mig lycka till.

måndag 23 augusti 2010

och sex himmelsblåa båtar med nio homsor i


Thank you Lindex barnavdelning för att världens absolut i särklass allra finaste tygkasse numera är min.

Med tryck från Tove Janssons 'Vem Ska Trösta Knyttet?' (1960), tidernas bästa barn- och vuxensaga, alla dimensioner.

rubrik ur VEM SKA TRÖSTA KNYTTET? av TOVE JANSSON

söndag 22 augusti 2010

something to be

Om någon undrar vad jag gör i livet så knegar jag fem dagar i veckan, oftast 7-8-timmarspass, emellanåt längre, och alltid stängning. När jag är ledig blir jag övertygad att arbeta ändå men det gör inte så mycket för jag trivs och har kul och är astrött och orkar ändå inte göra någonting annat.
Just nu ägnar jag mig dessutom åt dödsrosslingar och domedagshosta, går på ett antal olika substanser och piller, äter pannkakor varenda dag och ser på film med mamma när jag kommer hem.
Är inte så värst kreativ och det går ut över bloggen och det stackars svenska folket som tvingas läsa dravel, ber om ursäkt men vad ska man göra.

rubrik ur WORKING CLASS HERO av JOHN LENNON

lördag 21 augusti 2010

finemangmang 11

11. Att min familj fortfarande använder kräfthattar, lyktor och ljusmanchetter när de äter skaldjur.

fredag 20 augusti 2010

lite jobb, en förkylning och finemangmang 6 till 10

Igår vaknade jag ganska miserabel med halsont och nästäppa. Huvudvärk har jag haft i flera dagar och nu verkar den ha fattat beslutet att bli en hel liten förkylning. Himla onödigt.
Var ledig och passade på att kurera mig med Harry Potter, piller och örter, men vaknade likförbannat ännu lite sämre idag och pallrade mig iväg till jobbet insnörd i halsduk och med snoret droppande. Hade min första heldag i kassan, vilken jag kan ganska bra nu (utom när kvittorullen strular, när kunden ändrar sig, när kortet inte fungerar, när någon vill göra en specialbeställning, om något blir fel och så vidare), så jag behövde i alla fall inte snörvla i brunsåsen eller över folks bakelser.
Stod just och kände mig som sorgligast när två av mina fina scoutkillar, Simon och Marcus, kom på oväntat besök och vände mitt humör 180 grader bara med sitt överraskningshej. Fick mig att inse att det är dags att förlänga finemangmanglistan:

6. Morfar, som fyller år idag och som ju är världens bästa i sitt slag (och i alla andra slag). Morfäder över huvud taget är ett finemangt påfund tycker jag.

7. Rena lakan. Och att välja ut de allra finaste ur linneskåpet (nej vi har inget linneskåp, lakanen ligger i mammas garderob, men det lät så mycket mer finemangt). Just nu har jag Rolling Stones-lakan.

8. Spontana musikupptäckter. Som att köpa en skiva för att albumomslaget är vackert och upptäcka att musiken är ännu bättre.

9. Filmer man sett och böcker man läst etthundrafemtioelvatusen gånger och kan citera från början till slut och ändå blir sugen på att se/läsa. Som Den Lilla Sjöjungfrun, Harry Potter, Resan till Melonia, alla Muminböcker och Iron Man. Dags att läsa om Sent i November snart.

10. Unga män som rodnar och blir alldeles fumliga när man pratar med dem.


Kvällen: två portioner tårta hos morfar och sällskap av älsklingshunden.

torsdag 19 augusti 2010

pirum parum


Världens bästa klätterträd, vår gravensteiner, kollapsade av tyngden från regnet härom kvällen. Det blidde rutten äppelkaka av alltihop.



rubrik ur ÄPPEL PÄPPEL?

onsdag 18 augusti 2010

ett besök på Fotografiska Museet

Idag kom vi äntligen iväg till Fotografiska Museet med avsikt att beundra, i första hand, Annie Leibovitz bilder. Det vore tråkigt att säga att jag är besviken, för det är jag inte direkt, men jag tycker inte att urvalet av foton var fullt så bra som det kunnat vara.

Leibovitz är en av mina absoluta favoritfotografer. Hon har varit med länge, gjort allt och gjort det bra. Dessutom har hon hängt med i tiden och utvecklats utan att förlora sin personliga prägel, vilket är beundransvärt bara det.
De flesta som hör hennes namn idag tänker på supermoderna, knivskarpa porträtt av filmstjärnor, reportage, moderna tolkningar av kända sagor och väldigt manipulerade fantasiföreställningar (det gör lite ont i mig att länka sjöjungfrur under ordet 'fantasiföreställningar'). Personligen föredrar jag hennes tidiga bilder, från åren som ”rockfotograf”, på turné med the Rolling Stones, i Patti Smiths sovrum och liknande – dokumentärt med vidvinkel, analog kamera, svartvit film och bara mörkerrumsretusch till hands. Simpelt och storartat!
(Parentes: Leibovitz har fotograferat ALLA. Varenda vettig kändis har hon dokumenterat på ett förtvivlat snyggt, helt unikt och ändå alltid så Leibovitziskt sätt. Hon tog också de sista officiella fotografierna av John Lennon, bara några timmar innan han sköts ihjäl utanför sin lägenhet i New York 1980.)

Men Fotografiska bjöd på mellanmjölk. Många bilder gick inte in under någotdera av facken och de som gjorde det hade tilldelats för lite plats. Starka, nakna dokumentationer av Leibovitz cancersjuka livskamrat, döende far, dansande mor och växande döttrar presenterades i vykortsformat medan (för mig) totalt ointressanta landskapsbilder tog upp hela väggar. Kändisporträtten hamnade någonstans mittemellan och otaliga favoriter var utelämnade. Tråkigt prioriterat!

Något som däremot var till enbar belåtenhet var Anders Petersens bilder ur serien From Back Home, fotograferad i Värmland på precis det sätt jag gillar – dokumentärt, svartvitt, kontrastrikt, närgånget och med både intressanta människor, obekväma situationer, ärliga känslor, perfekt tajming och vackra kompositioner. Imponerande och inspirerande!
(Parentes: Petersens bilder är så bra och dessutom snyggast ihop att jag inte kan välja ut några favoriter (förutom den här förstås), rekommenderar istället ett långvarigt besök på hemsidan.)


Utställningen är alltså helt klart värd sin titt, men vill man se Leibovitz i sitt esse kommer hon nästan bättre till sin rätt genom en enkel googling eller via länkarna i det här inlägget.


Carolina utanför Fotografiska, med utsikt över Djurgården (med min arbetsplats och allt!).

svamlar igen

Hoho jag mår bra, det var bara någon som bjöd mig på Jägershots och whisky igår. Sista allsången måste ju firas ut, och nu går Skansensäsongen rätt i backen!

Åt frukost med extramaterialet till Harry Potter and the Chamber of Secrets. Har bläddrat igenom idolbilder av Gilderoy Lockhart och varit på tour i Dumbledores kontor (man fick gå runt som man ville!). Sjukt häftigt, om man bortser från att kameramannens skugga syntes ibland. Fast min bror är himla fin, han sa ”men Alicia, det är ju DIN skugga, du är ju där”. Han förstår mig så bra.

Nu ska jag vara kulturell och gå på museum.

I left Texas to follow Lucinda, now I'll never see heaven or home

Kunde vara så passionerat och svårt och fint.
Omoral och onda män.

Blir inspirerad och tappar lusten på en gång. Vissa människor kunde man skriva en hel bok om trots att man inte känner dem.

rubrik ur LUCINDA av TOM WAITS

tisdag 17 augusti 2010

if you want me I'll be in the bar

Åh den här kvällen är som perfekt för att vara lite poetisk och djupsinnig men jag har tunghäfta och bloggtorka och huvudvärk sedan tre dagar tillbaka så jag har absolut ingenting att komma med. Förfärligt synd för hade jag haft det hade det varit dödspoetiskt.

rubrik ur A CASE OF YOU av JONI MITCHELL

måndag 16 augusti 2010

saving for a rainy day




rubrik ur TUUNG av DON'T LOOK DOWN OR BACK

söndag 15 augusti 2010

this is Larry's spirit guide, Maud


En ledig helg är en livad helg. Min har gått förlorad i absintdimmor och dimmiga bilder.

Ätit pensionärsfika i Kallhäll med Carolina, lammsmäcka på min altan, nattlig kladdkaka på Philips avskedsfest, sushi i bersån och chokladdoppade kaffebönor framför the Men Who Stare at Goats.
Druckit kaffe i Kallhäll med Carolina, vatten på min altan, vin och absint och öl och drinkar på Philips avskedsfest, vin i bersån och te framför the Men Who Stare at Goats.
Återinsjuknat i svårbotad Ewan McGregor-feber.

rubrik ur THE MEN WHO STARE AT GOATS av MAUD

lördag 14 augusti 2010

expecto patronum


Mellanbrodern kom in mitt i lördagsstädningen med en present. Den är lite bucklig och skev men också så perfekt som en plåtburk kan bli. I den ska jag förvara nystan och färdiga rutor till min Dumbledorefilt.

rubrik ur HARRY POTTER AND THE PRISONER OF AZKABAN av J.K. ROWLING

fredag 13 augusti 2010

tänkte bara visa


Hade min kreativa topp när jag gick på dagis. Fyra år och antagligen den bästa uggletecknerskan på hela avdelningen.

onsdag 11 augusti 2010

finaste igår

En kollega efter ett antal öl för personalpris:

Hur kommer det sig att du är så rödhårig?

tisdag 10 augusti 2010

arton smaker & en hel kanna te

En gång för väldigt länge sen, strax efter tidernas begynnelse, i ett helt annat liv på en helt annan plats studerade jag (som var en helt annan person) vid universitetet. Det känns ännu mer främmade och surrealistiskt än jag just beskrivit det, men jag har lite ordhäfta såhär på kvällskvisten.

På den psykologiska/psykedeliska/psykotiska institutionen fanns det gott om studenter som var bra mycket äldre, bra mycket klokare och bra mycket mer välordnade än jag själv. De flesta var sambos och särbos och förlovade och en eller annan var gravid eller hade redan barn. Själv var jag bara väldigt förvirrad och väldigt bortkommen och lite besviken över att det aldrig kändes ens lite som att gå på Hogwarts.
Mitt bland alla perfekta människor hittade jag en tjej som var precis lika lyckad som de andra men åtminstone bara ett år äldre än jag själv och som jag fungerade sådär ovanligt bra tillsammans med. Vi gjorde en laboration om ’sambandet mellan stress och prestation’ ihop, insåg att vi delade en hel del fascinationer och intressen och blev Bästa Bänkkamrater under återstående föreläsningar. Tjejen hette Lena och hade världens kanske allra finaste ljusblå ögon.
När kursen var slut for Lena till Uppsala för att studera till läkare och under den evighet/det halvår som gått har vi haft mycket dålig kontakt och inte setts en enda gång. Tills nämnda fröken meddelade att hon skulle spendera sommaren i Stockholm och vi bokade ett datum i augusti för reunion.

Så idag for jag till staden för att möta upp den blivande doktorn och i hennes sällskap göra Stockholms redan riskfyllda caféliv ännu lite farligare. Det blev trerättersfika som började i Kungsträdgården med en hel kanna te och varsinn kardemummabulle, fortsatte med glass i en portuppgång i Gamla Stan medan regnet öste ner framför tåspetsarna och avslutades med en dubbel espresso + kaffeglass (för min del) och en latte + blåbärssorbet (för Lenas del) på ett Södermalms-glasseri med arton smakers utbud och en himla tjusig glassförsäljare.
Däremellan hann vi besöka och onödighetsshoppa nostalginödvändigheter på The Old Picture Company, Serieslussen, Åhléns och i en eller annan second hand-butik, prata psykologi, medicin, arbete, fotografi, stora hundar, sjömansklänningar, Harry Potter, singelliv och män med skägg, samt ha ännu trevligare än vi hade under alla varma kläder och all ångest i vintras.

Det var en så infernaliskt fin dag att jag var tvungen att skriva en lång text utan slutkläm om den.

söndag 8 augusti 2010

now there's a bubble of me, and it's floating in thee

Idag regnade det sådär mycket igen som det aldrig gör.
Jag har varit ledig, efter en tung arbetsvecka med lite för långa och lite för många dåliga dagar. Var trippelbokad men ställde i sista stund in precis alltihop för att sen bara ligga hemma och lyssna på regnet och Tom Waits. De gör sig bra ihop så att säga.




rubrik ur GREEN GRASS av TOM WAITS

fredag 6 augusti 2010

lång- och kortsiktig planering

Jag tänker
o Lägga alla pengar jag tjänar på Tom Waits-skivor och ridning.
o Gå i ide med Harry Potter-böckerna i vinter.
o Bara se filmer med Robert Downey Jr., Jake Gyllenhaal, Tobey Maguire och/eller Ewan McGregor. Och tecknat. Och Harry Potter.
o Åka till Gotland och stanna där.
o Lita mer på min intuition och mindre på sakers önskvärda förklaring.
o Frånsäga mig min fallenhet för män.
o Virka en hel filt i Dumbledores ära och fylla den med hans beskydd.

onsdag 4 augusti 2010

a big hunk o' love

Igår såg jag den absolut i särklass snyggaste karl jag någonsin skådat med blotta ögat i hela mitt liv överhuvudtaget. Seriöst. Jag hade kunnat äta upp hela komposthinken bara för att få uppfylla hans minsta önskan.
Mörkskäggig och lockig à la Bruce Springsteen 1975, med en jävla sjömansmössa på huvudet var det ju sådär så man nästan tappade alla brickor man höll i och trasslade in sig i förklädet och dog lite på kuppen. Inte blev det bättre av att han hjälpte mig att plocka av från bordet och lutade sig nära nära för att höra vad jag sa när jag stammade något slags tack. Vad ska en stackars flicka göra?
Jag svansade runt hans bord resten av kvällen.

Men innan dess träffade jag Lovisa Crimefighter som är på besök i stan och så tjusig att hon hade i stort sett samma inverkan på mig!

rubrik ur A BIG HUNK O' LOVE av ELVIS PRESLEY

söndag 1 augusti 2010

lite jobb, ett påfund och finemangmang 1 till 5

Fick finbesök mitt i alltihop idag av Hanna som verkligen kom mitt i alltihop. Full rusch, hundra hungriga kunder och jag står i matline och pytsar upp köttbullar i överljudshastighet. Hör ett grinigt ”fifaan vad här går långsamt”, tittar upp från brunsåsen och står öga mot öga med Skansens snyggaste kund. ”Men gud, vad gör du här?” hinner jag undra innan min vän försvinner bland dundrande turister, småbarn, småbarnsföräldrar, unga par, äldre par och en eller annan person som inte passar in i något av nämnda fack.

Jag har funderat ett tag på att skriva en lista över fina grejer i vardagen, sånt där som lyser upp verandalivet och gör tvåsiffrigt timtal stående i stekhett matos och hektiskt köttbullspytsande värt 85 kronor i timman varav 30% går till skattmasen och hans moster.
Sandra Beijer gjorde nämligen en hemskt fin lista med 101 saker hon tycker om, och den inspirerade mig till att sammanställa en egen, plus att det är småsaker som man kan behöva påminna sig om och som muntrar upp. Men när ska man ta sig för, orkar någon läsa och vad händer när man vill uppdatera? Nödlösning eller kanske till och med bättre lösning - jag tänker lägga upp brottsstycken lite allteftersom och utan inbördes ordning. Med start nu. Alltså:

finemangmang 1 till 5

1. Oväntade besök. Som Hanna idag, som bara tittar in och skriker hej. Eller som när Cami knackade på min dörr en gång mitt i vintern för att överlämna en LP-skiva med Sex Pistols-intervjuer, dricka en kopp te, titta efter roliga ortsnamn i en kartbok över England, mata grannens kanin och sen återvända till Askersund. En av de bästa saker som finns och värt mer än en plats i den här listan!

2. Tre-fyraåriga flickor med brett mellan tänderna och yvigt rödblont hår som leker tittut med en, grimaserar och vill bli upplyftna av mamma för att själva berätta för en vad de ska beställa innan de går till kassan.

3. Småbarnspappor som andas ut flera kilo nervositet och stress när man säger att de kan få lingonsylten och såsen i en separat skål för att man förstår att det kan bli syndaflod och ragnarök om barnen fått sylten på köttbullarna och inte bredvid eller bredvid och inte på när de vill ha det tvärt om.

4. Stora starka män med tjockt brunt skägg som är hemskt hungriga och vill betala 10 kronor per extra köttbulle och gör det med ett leende trots att det är rena rånet och som man inte kan låta bli att ge ytterligare ett par extra till, för ren charm.

5. Att komma hem från jobbet sent när mamma åkt till Gotland där man själv helst av allt i hela världen vill vara och man hittar en liten hjärtformad ask med Lindt-choklad under huvudkudden.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...