torsdag 30 september 2010

tisdag 28 september 2010

småfågelbeståndsfrämjande

Det är flera som undrat ”hur?” när de sett bilderna av talgoxen som äter ur min hand.

Vi har alltid haft fågelmat i rönnen utanför ytterdörren. Mesarna, joxarna och trastarna, för att inte tala om ekorrarna, har i generation efter generation kommit dit för att kalasa. Vi har frömatare ute året om, sparar äpplen halva vintern för att slänga ut när det är som kallast och delar gärna med oss av frukostosten när någon liten krake sitter på en gren och ser särskilt hungrig ut.
Emellanåt har en eller två småfåglar kommit ända fram till handen för att äta, och mamma har ett nära förhållande med en koltrasthona som varit halvvägs in i huset flera gånger. För något år sen hade vi en hel kull blåmesungar som var så tama att man kunde gå fram och peta på dem.

Just nu är det två stycken talgoxar som kommer fram och äter ur handen utan att tveka, de kikar helt enkelt in genom fönstren när de är hungriga. Ytterligare tre talgoxar och en blåmes tittar på från en och en halv, två meters tryggt avstånd i väntan på att vi ska kasta ut spillbitarna på grusgången.


Igår flirtade en lång stund med en liten stilig ungfågel som flög fram och tillbaka mellan klätterväxterna på min vänstra sida och rosenspaljén på den högra. Han gjorde sig redo, satsade, flög, stannade i luften en decimeter från handflatan och vände. När jag satte mig ner på trappen började han hoppa runt på gruset, kom ända fram till träskotårna men vågade inte riktigt ta det sista steget. Det slutade med att jag la osten alldeles bredvid mig på marken, och då tog han den.


Så, hur? Jag antar att det är en fråga om tid, tålamod och små små steg - som alltid med djur. En bra början är att hänga upp en fågelmatare och se till att den aldrig är tom. Om inte för tämjandet, så i alla fall för småfågelbeståndets skull.

måndag 27 september 2010

finemangmang 12 till 15

12. Att komma hem efter en lång arbetsdag och ha lite ont i halsen och lite ont i huvudet och ingen aptit och ingen lust och upptäcka att tv4 kör en film med Jake man inte sett tidigare.

13. Att få formella mail som avslutas med ”Överväg miljöpåverkan innan du skriver ut detta e-postmeddelande”. Heja världen!

14. Att ha två talgoxar som äter ost direkt ur handen, två till och en blåmes som avvaktar från närliggande gren och ytterligare en som vågar sig nästan, nästan ända fram och som man kanske kan lära känna om man bara ger honom lite tid och tålamod.

15. Harry Potter-wallpapers. Jag bytte ut Iron Man mot Dumbledore’s Army.

fredag 24 september 2010

gay little roundelay



rubrik ur BAMBI av WALT DISNEY

the monkeys seem willing to strike up the tune

I måndags åkte A och jag till Skansen och hälsade på alla våra kollegor.























rubrik ur LET'S BUNGLE IN THE JUNGLE av JETHRO TULL

BLOODY HELL

Veckorna kring den 19 november kommer jag inte att vara kontaktbar. Startar nedräkning: 57 dagar kvar tills jag får en hjärtattack och dör.



rubrik ur HARRY POTTER-SERIEN av RON WEASLEY

onsdag 22 september 2010

höstvisa





rubrik ur HÖSTVISA av TOVE JANSSON

tisdag 21 september 2010

"se, läs och lid"

Ibland har man ingenting vettigt att säga och då är det skönt att det finns andra människor som har det. Jag har för det mesta hemskt mycket klokt att komma med, men ibland får man hålla sin egen stora trut till förmån för någon annan, kanske ännu mer fulländad, underhållare.

Ikväll vill jag presentera och rekommendera en av mina favoritbloggar. Främst för att den gav mig ett riktigt gott skratt trots all ihärdig valångest och viss allmänångest.

Utan vidare omsvep alltså:
Katastrofala Omslag, samlade och presenterade av den oöverträffade Herr Dryck.

rubrik ur KATASTROFALA OMSLAG av HERR DRYCK

judge for yerselves

Här är anledningen till att jag som fattig ungmö la mina sista sparpengar på kökshanddukar:



Nu får ni själva avgöra om jag är lätt sinnesrubbad eller har gjort tidernas kap. Personligen tycker jag de är så fina att jag inte kommer våga använda dem. Spikar upp dem på väggen och inreder hela mitt hem efter dem istället. L u v e l y.

bedrövligt

Jag guppade på små rosa moln efter att ha flugit fram på världens bästa häst och fokuserat hundraprocentigt i en timma eller så, men lämnade Ekerö och återvände till verkligheten för att bli avgrundsdjupt förtvivlad igen.

Det finns så många viktiga frågor. Man har EN röst på fyra år. Hur kan man inte göra allt som står i ens makt för att göra världen till en jämställd, lyckligare och mer grönskande plats? Hur kan man lägga sitt endaste enda och ändå så betydelsefulla inflytande på att inskränka och förvärra? Hur kan man prioritera att sätta taggtråd runt Sverige framför att se till att det finns ett jordklot att leva på även i framtiden?

Hur kan det vara någons Allra Viktigaste?

måndag 20 september 2010

imagine?

Ikväll förbannar jag inte bara människors hatiskhet utan också och kanske framför allt min egen naivitet som inte förbereder mig på och i tid engagerar mitt aktiva motstånd mot allt som negerar människors lika rättigheter.

Jag är fortfarande i chock. Händer det på riktigt? Har vi ett främlingsfientligt parti i riksdagen och än värre – har vi faktiskt så många inskränkta slapptaskar runt om i Sverige?

Vad ska vi nu ta oss till?

rubriksensmoral ur IMAGINE av JOHN LENNON

lördag 18 september 2010

steg för steg

Till att börja med måste jag tacka alla som kommenterat mina målade bilder! Som jag sa för någon månad sen publicerar jag inte dessa för att jag lagt ner vidare mycket energi i eller är särskilt nöjd med dem, utan snarare för att jag vill arbeta upp mig och då är det kul att kunna se en utveckling. I vilket fall spårrar all er uppmuntran, och jag vågar nästan på riktigt drömma om att någon gång i framtiden kunna måla ett äppelträd.

På allmän begäran har jag gjort en snabb steg-för-steg-serie av hur jag målar. Det känns lite pretentiöst med tanke på att jag ännu inte är särskilt duktig så jag ger inga tips eller råd just eftersom jag själv fortfarande håller på att leta mig fram. Helt enkelt mitt arbetssätt alltså:


1. När det rör sig om ett så pass komplext djur som en fasan letar jag helst rätt på en bild att ha som förlaga. I det här fallet en jag fotade vid Fountains Abbey i april. Med den framför mig börjar jag med en enkel blyertsskiss för att få proportionerna rätt.


2. Färglägger de olika blocken med platta, ganska ljusa färger (akvarell).


3. Lägger till skiftningar och svärta.


4. Byter till en tunnare pensel och målar detaljer som fjäderskrud, öga och sublimare färgskiftningar. Avslutar med att fylla i konturerna med bläck.

Egentligen hoppar jag mycket mer mellan de olika momenten, går i förväg, gör om och gör om igen, men ungefär såhär går det till. Hur mycket tid jag lägger ner varierar beroende på lust och objektets detaljrikedom, rådjurskidet gick självklart snabbare från skiss till målning än Göte här.


Så, återigen, tack! Ni är för fina. Nu funderar jag på en noshörning...

fredag 17 september 2010

val 2010

"Differences of habit and language are nothing at all
if our aims are identical and our hearts are open."

Det är synd att Dumbledore aldrig haft några ministerambitioner, annars vet jag vem jag hade kryssat den 19 september.

citat ur HARRY POTTER AND THE GOBLET OF FIRE av J.K. ROWLING, 2000

torsdag 16 september 2010

han får heta Göte


Fasanhane. Akvarell med konturer i bläck.

onsdag 15 september 2010

bland kobbar och katastrofer

Idag är allra sista chansen att se Margareta Strömstedts dokumentär om Tove Jansson, från 1968, på Minnenas television via SVT-play.
Själv var jag ute i sista sekunden, som alltid. Och det ångrar jag nåt enormt för hade jag sett den tidigare hade jag hunnit göra om det flera gånger innan den ikväll försvinner in i tv-arkiven och lämnar mig med melankoli och ett pappersark fullklottrat av citat.

Jag önskar jag vore lite mer som Tove. Hon är så klok och ärlig. Och jag vill leva på en kal och stenig ö med min familj och alla naturkrafterna. Springa ut i en solblekt regnjacka och ta ner flaggorna när det blåser upp till storm, hänga vindskydd över blomlådorna och dra båten högt högt upp på den våta klippan.
Och skriva böcker som går att läsa hur många gånger som helst.

"Man hittar den där platsen som man har sökt hela sitt liv och så är där pissimyror."

tisdag 14 september 2010

"jag har saknat efter Alis"

Det är så fint när treåringen visar sin uppskattning. Annars känner jag mest att jag måste vara den jobbigaste barnvakten i världshistorien, med tanke på hur han reagerar när jag säger att man ska hänga upp jackan på sin krok, tvätta händerna efter att man varit på toaletten eller tacka ordentligt när man får något av lillebror. Brukar sluta i krokodiltårar och ett hjärtekrossat "DET ÄR ORÄTTVIST!", "DU ÄR DUM!" eller det klassiska "DÅ FÅR INTE DU KOMMA PÅ MITT KALAS!".
Idag hade han emellertid "saknat efter" mig. Och vi hade en kanoneftermiddag med både fika, Mamma Mu-läsning och en lek där jag var en skadad dinosaurie som jagades av hungrig Buzz Lightyear (treåringen) och en boll (tvååringen).

Jag saknar lite efter dem ibland också. Hoppas det goda humöret (treåringens) håller i sig till imorgon. Vill ju inte förlora min titel som 'Bästa Kompis'.

rubrik av TREÅRINGEN

dra på trissor, en header?

Det tog mig bara lite mer än ett år, och inte så värst mycket energi när jag väl tog mig för. Akvarellade bokstäver? Bra Alicia.

Men med tanke på att det övriga innehållet i den här bloggen är av så övermåttan hög kvalité kanske det skulle bli för mycket av det goda om jag gav mig på en avancerad header. Det är helt enkelt i förebyggande syfte som jag håller den sparsmakad - jag vill ju inte att ni ska få en kreativ överdos eller någonting sådant.

måndag 13 september 2010

i höst vill jag

Fotografera analogt med färgfilm bland löv och stickade tröjor.
Måla akvarell.
Prata Liverpool-engelska.
Vara kär på sextiotalet.
Tända brasor och ljus och bara dricka sånt som är varmt.
Läsa jättemycket i bra böcker som man helt försvinner in i.
Gå på planlösa promenader med en vän och en hund.
Skriva flera sidor långa brev.
Sticka och virka mössor, halsdukar, filtar, vantar och koftor utan att tröttna.
Gå ut en regnig dag i min rödvitprickiga tivolijacka och ett par röda stövlar och sprida lite glädje.
Ha dubbelt så långt hår och fint rosiga kinder.
Spendera all övrig tid på hästryggen.

söndag 12 september 2010

ålderdom vs ungdom 1-0

Som timavlönad, hårt arbetande och lite allmänförvirrad ung kvinna är jag inte precis bästa vän med mitt sparkapital. Efter att nyligen ha betalat ridskolans terminsavgift på sextusenfyrahundra riksdaler är det där sparkapitalet förresten inte mycket mer än ett nostalgi-vemodigt minne och jag har tvingats att ingå en överenskommelse med mig själv: köp ingenting du inte behöver - inte nu, helst inte alls. Ingen glass, ingen dyr kaffe på stan, ingen öl efter jobbet, inte en massa musik från CDON (försent!), inga kläder, inga skor, inget nagellack och inga pryttlar!
Det är väl därför lite ironiskt att jag, mitt i den personliga deflationen, ska surfa in på tradera med min barskrapade spargris (som för övrigt är en ko) under armen och hitta både det ena och det andra jag inte kan gå miste om. Än värre, socialt sett, är det att jag bjuder på och vinner auktionen av det troligtvis tantigaste jag nu alltså äger och någonsin kommer att äga.

De flesta av er kommer att tycka att jag är alldeles förtvivlat råddig i bollen, en eller två kommer förstå precis varför jag var tvungen att slå till. Ta ställning får ni göra när härligheterna anländer på posten om några dagar.


För ett drygt år sen köpte jag en rosenmönstrad kaffeservis som står inpackad och väntar på att jag ska gå i pension. Förutom den är jag stolt förvaltare av två porslinshundar, en brodyrsax och en uppsättning små fat menade att lägga använda tesilar/påsar på. Idag blev jag emellertid ägare av mina drömmars...

(håll i er!)

... kökshanddukar.

fredag 10 september 2010

drip drip drop, little April shower

Jag svär högtidligt att jag ska börja kladda mer, oftare och med mindre krav.




rubrik ur BAMBI av WALT DISNEY

strawberry fields forever

NORE, GOTLAND, JULI 2009







rubrik ur STRAWBERRY FIELDS FOREVER av THE BEATLES

torsdag 9 september 2010

first of autumn

Den senaste tiden har jag levat i förnekelse och inte velat låtsas om att dagarna blir kortare, kallare och gråare. Men när pappa sätter i innanfönstren är årstidsskiftet definitivt. Regn avlöser den bländande höstsolen och små gula partier bryter fram och sprider ut sig lite mer i lövverken för varje dag som går. Först ut är vildvinet som klättrar över uteplatsen. Bladen har redan rodnat till scharlakansröda och kvistarna pryds av små runda bär. Rönnen börjar gulna och äppelträden dignar under tunga frukter.

Egentligen tycker jag om den här årstiden. Det är lagom varmt och allt är mycket vackert. Rättare sagt skulle jag tycka om den här årstiden, om jag inte vore så otroligt dålig på att leva i och njuta av nuet istället för att oroa mig för vart vi är på väg. Men vem lever inte kvar i skuggan av förra vintern och ser med melankoli på den kommande?

Så jag kokar septembers första kopp varm choklad, bränner mig på tungan, tänder ljuslyktor och försöker inbilla mig att mörkret i år blir mer mysigt än svårt.



rubrik ur FIRST OF AUTUMN av ENYA

tisdag 7 september 2010

hej jag började nästan gråta


Har inte öppnat det än. Sparar lite.

lördag 4 september 2010

they slither while they pass, they slip away across the universe

Så kommer två favoritklipp från underbara Across the Universe i alla fall. Ska se den igen på tisdag och sen blir det till att köpa soundtracket. Hör bara så vackert!




Hela skivan hittar ni fortfarande här.

rubrik ur ACROSS THE UNIVERSE av THE BEATLES

fredag 3 september 2010

fredag

Det känns som om man har en bra inställning till livet när man sitter en fredagkväll och längtar efter måndag.

they tumble blindly as they make their way across the universe

Nu har jag äntligen och alldeles för sent sett Across the Universe (2007). Jag visste inte annat än att namnet var kopplat till the Fab Four men att historien var fristående och handlade om något annat, men tyckte Beatleselementet var skäl nog att kolla upp den.

Sagt och gjort. ”Något annat” visade sig vara en konstnärlig kille från Liverpool som far över till Amerika att söka sin bortsprungne far men istället möter kärleken och en massa smådestruktiva vänner. Allihop bor i kollektiv i New York hos en sångerska och lever ut rock'n'rolldrömmen med sex, droger och Beatlesmusik.
Hela filmen kompas av Beatlescovers, och mycket mycket fina sådana med personlig prägel och gott om själ. Jag skulle vilja bädda in favoriterna i inlägget men jag tycker så mycket om allihop att jag istället hänvisar till hela albumet på Spotify.

Själva filmen är ingen rak och rät spelfilm, utan musikal med många psykedeliska och fantasifulla inslag. Ungefär halvvägs möter huvudpersonerna Mr. Kite i en enda snurrig, lite Burtonisk Sgt. Peppers-härva och därefter är det LSD för hela slanten. Det snurrar och är färg överallt och alltihop är både spännande, otäckt (med pågående Vietnamkrig och våldsamma sammandrabbningar mellan motståndsaktivister och poliskår) och rakt igenom njutningsfullt.

Kan inte annat än rekommendera den starkt, till alla som gillar Beatles, sextiotal och filmer som inte bara är klarspråk och vinkelräta linjer. Himla vackert. Den lämnas inte tillbaka än på ett tag.



rubrik ur ACROSS THE UNIVERSE av THE BEATLES

onsdag 1 september 2010

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...