fredag 31 december 2010

let's hope it's a good one

2010 års sista dag. Jag har tolvslagsstassen worked out sedan veckor tillbaka och slipper noja. Svart kjol, blå pikétröja och ett förkläde med restaurangens logga på. Fancy.

Jobbar 20.00 till 02.00 (eller när vi nu lyckas bli klara) och därefter gäller det bara att ta sig hem till sängen, så jag kan vara tillbaka på arbetet igen klockan 11 imorgon förmiddag. Vi hörs alltså inte genom champagneberuskade dimmor och fyrverkeristinna känslosvall vid midnatt, men jag ska tänka på er alla och envar där jag blandar Irish Coffee, tappar upp öl, slevar soppa och räknar enkronor. Och ni som ser på Ring Klocka Ring kan ju alltid vinka åt byggnaden bakom publiken. Jag lovar att hålla utkik!

Inget partaj för mig med andra ord, förutom den fest en galen arbetsdag alltid innebär. Noga utstuderade nyårslöften har jag icke desto mindre. 2011 ska jag:
o Vara mer mystisk.
o Sluta snooza om morgnarna (Seriöst. Det är en jättejättejättejättedålig vana).
o Ta mig mer tid för läsning, pyssel, brevskriveri och sånt som egentligen är viktigare än allt annat.

Annars kan jag med en utandning konstatera att 2010 varit ett bra år. Ingenting kan förmå mig att upprepa hur mycket sämre 2009 var, men jag kan med lite eftertanke uppskatta hur otroligt långt jag kommit sen den här tiden förra året. Nu galopperar vi mot ännu ljusare tider - gott nytt godvänner!

rubrik ur HAPPY CHRISTMAS (WAR IS OVER) av JOHN LENNON

torsdag 30 december 2010

I said yeah

London i maj. Biljetter bokade. Jag och mamma. Merry olde England, here I come. Vad säger vi? Vi säger yeah, yeah, yeah, wooh!

aliciasivert alicia sivertsson knaresborough enland yorkshire world's end bro storbritannien uk united kingdom great britain bridge mother shipton
Knaresborough, Yorkshire, april 2010

rubrik ur SHE SAID YEAH av THE ROLLING STONES

onsdag 29 december 2010

as every fairy tale comes real (5)

Klara och det förmodligen sötaste ungponnyåbäke jag någonsin sett i hela mitt liv över huvud taget alls. Två och ett halvt år gamla Virve.

aliciasivert alicia sivertsson häst ponny karlshem ekerö vinter

aliciasivert alicia sivertsson häst ponny karlshem ekerö vinter

aliciasivert alicia sivertsson häst ponny karlshem ekerö vinter

aliciasivert alicia sivertsson häst ponny karlshem ekerö vinter

aliciasivert alicia sivertsson häst ponny karlshem ekerö vinter

aliciasivert alicia sivertsson häst ponny karlshem ekerö vinter

rubrik ur BOTH SIDES NOW av JONI MITCHELL

tisdag 28 december 2010

pretend that you owe me nothing, and all the world is green

Jag står inför en handfull kritiska veckor, som såhär i förskott känns som en stor och tråkig gråzon. Totalt händelselös, onödig. Januari. Fruktansvärt ickeexalterande.

Funderar på om det kanske är bra, en möjlighet. Tid att reda ut, sammanställa och fokusera på annat. Synd att fokuset inte är så lätt att hantera manuellt när man är halvblind. Förblindad.

Har skickat en beställning efter Blood Money och Bone Machine för att i varje fall kunna bädda in mig i introvert musik när jag marscherar hejdlöst genom drivorna. Känns tryggt att oavsett vad är jag alltid mest kär i Tom.



rubrik ur ALL THE WORLD IS GREEN av TOM WAITS

pärrommarmelad & vaniljsocker

Förra årets marmeladkok bestod av hallon och mörk choklad. I jul varvade jag färska päron med rom och mixade mitt eget vaniljsocker.

aliciasivert alicia sivertsson päron rom marmelad vaniljsocker glasburkar hemlagat hemgjort pyssel sylt etikett

aliciasivert alicia sivertsson päron rom marmelad vaniljsocker glasburkar hemlagat hemgjort pyssel sylt etikett

söndag 26 december 2010

skursvampar & självinsikt

Inte ösigaste arbetsdagen den här säsongen. Städade, torkade, skrubbade och tog emot en handfull beställningar. Försvann i insikter och tankar medan jag gnodde brickvagnarna rena från jordgubbssylt och gräddsås till tonerna av it will be lo-honely this Christmas without you-hu to hold me-he. Hade lika gärna kunnat vara Lovesick Blues. Skrattade rått för mig själv och skurvattnet. Jag älskar när musiken gör narr av mig och jag av den. Jag har en bra relation till min självironi.

Bildade lite perspektiv och distans till saker. Vet inte om det gjorde någon större skillnad på det stora hela, men det var bra. Distans är bra. Jag har en dålig relation till min brist på distans.

dagens existentiella fråga

Varför bär jag inte runt på en bok?

Vi beklagar förseningarna. Såhär års kan man ju bli sittande i både en och två minuter på en hållplats eller station eller i en stillastående buss, pendel, tunnelbana, spårvagn, etc etc etc. Jag tar numera ett tidigare tåg och har börjat få för vana att anlända till jobbet en halvtimma innan jag börjar, fylla en kopp med kaffe och sen gå och störa mina kamrater i köket (fast det är det slut med nu när alla bara är lediga!!! *super sad face*), men när man nu nån gång ganska så ofta fastnar på det där gudsförgätna stillastående tåget - vad tar man sig då till?
Den enda tanke jag egentligen tänkt är att ta med stickningen (en av stickningarna) på resan, och så har jag också gjort ett par gånger. Men senast det hände satte sig en kvinna över pensionsålder på sätet bredvid och plockade utan ett ord fram sina egna nystan vilket på något vis avskräckte mig för all framtid (så mycket har jag aldrig fnittrat inombords). Virka bland folk gör jag inte (det finns en gräns!) och följaktligen ägnar jag mig enbart och uteslutande åt att låta de nya favoritlåtarna tränga ut dem gamla ur Most Popular-listan på MP3n (aktuell ställning: 1 Lucinda, 2 Hoist that Rag, 3 Afterglow, 4 Goin’ Out West, 5 Make it Rain).

Det var först imorse (när jag blev sittande i tjugo minuter i stationshuset) det slog mig att normalt folk med normala hobbies faktiskt läser på morgonpendeln. Jag skulle ju kunna ta med mig en bok. Inte för att jag kan klämma ner fjortonhundra sidor Sherlock Holmes i bakfickan, men nog skulle Bob kunna medfölja till Skansen imorgon (i nya kassen såklart).
Älskar att det tog mig fyra och ett halvt års pendlande att börja ifrågasätta mina tågsysselsättningar.

Och vet ni vad det bästa är? Så länge man inte är en typ som blir åksjuk (vilket jag i och för sig är men behagar ignorera) kan man läsa även när tåget inte står stilla/är försenat/inställt/borttappat!

Ack salighet och uppfinningsrikedom - för att inte tala om kommande bildning.


(Fast idag träffade jag världens allra bästa Frej på Centralen och fick sällskap hela resvägen hem. Nog för att det hade hänt även om jag haft 'Vips så blev det liv' under näsan, men jag kände ändå att det var fint nog att omnämnas.)


Förresten:

"Never trust anyone who has not brought a book with them"
- LEMONY SNICKET

lördag 25 december 2010

simply havin' a wonderful Christmas time

(Inläggstiteln tillägnad mina kollegor på Skansen-Terrassen som i hela december stått ut med samma förbannade julskiva på repeat precis hela dagarna. Feliz Navidad för fan.)

Hoppas ni haft en smaklig och gemytlig jul med stora personliga erövringar, minimal klappångest och himla fyndiga rim.

Personligen firade jag julafton med familjen, mormor och morfar hemma hos oss. Det vankades jullunch, Kalle Anka, klapputdelning och därefter Karl-Bertil Jonssons Julafton av favoritduon Tage Danielsson och Per Åhlin (kan det bli bättre?). Sen skinkmacka och paltkoma och inlagd-sill-med-rödbetssallad-och-skinkspad-uppstötningar.
Juldagsmorgonen hade jag planerat att fira in i stallet, men blev först sittande i fyrtio minuter på Brommaplan i väntan på en icke existerande buss och var förbannad som biet Ferdinand sätter sig på när till sist min godhjärtade far kom förbi i sann julanda, plockade upp mig i bilen och slirade ut mot Ekerö. Väl framme på paradisgården var allt förstås frid och fröjd, bortsett från att jag var trött och kall och höll på att dö i vänstergaloppen (ohmygod sneeed häst). Efteråt bjöd I-M på lussebullar och kaffe och sen fick jag skjuts ända fram till dörren, vilken jag knappt hann mer än komma in genom förrän farmor och två farbröder anlände. Sen åt vi en jävla massa igen.


Så till den egna revenyn. Jag känner mig som ett barn på julafton höll jag på att säga, men det är ju alldeles fel. Det är juldag, snart annandag och något barn är jag ju verkligen inte - jag som dricker snaps till maten och cognac till kaffet och vem vet eller minns vad däremellan och därefter. I vilket fall som helst känns det som om släkten prickade mitt emellan ögonen på dovhjorten i år, och jag är hemskt nöjd med den lilla skattkista som en välfylld skokartong nyförvärvade prylar på golvet bredvid mig utgör.

Jag har fått:

aliciasivert alicia sivertsson julklappar the beatles anthology nowhere boy driving lessons film dvd
Film! Från föräldrarna kom hela the Beatles Anthology, en dokumentärserie i åtta delar (plus en DVD med bonusmaterial) om de fantastiska fyra som jag ännu inte (hör och häpna!) sett. Enligt Frej är det en oskuld renare och mer ovetande än den som besitts av en som ännu inte smakat och blivit besinningslöst berusad på sin första klunk utspädd vodka ur en petflaska med 90% Coca Cola i en skogsdunge bakom idrottsplatsen under valborgsfirandet en halvsen vårkväll i sjunde klass (min formulering, inte hans, men likväl samma budskap) och jag ser verkligen fram emot att upptäcka mitt favoritband på nytt (samt göra mig av med den där oskuldsfullheten och bli den allvetande och framför allt erfarne fanatiker jag utger mig för att vara). Säger inte 9,4 stjärnor på IMDB ganska precis allt? Javligt_taggad_tjej_90.
Dessutom Driving Lessons (!!!) från Tomten (ja, vi har tomte, och jag har ingen aning om vem han är, bara att han alltid har ett paket som är till grannarna ("Johanna? Ingen Johanna? Är ni säkra? Jag tror nämligen att det är tomt här nu. Nämen TITTA det fanns visst ett till!"), att han går ut på farstukvisten, lyfter på skägget och sveper en whisky innan han strövar vidare och att han ser ut och låter lite annorlunda varje jul). Filmen är i varje fall med my beloved Rupert Grint i huvudrollen, sååå, FILMKVÄLL SNART EMILIE!
Därtill kom mormorfar med Nowhere Boy, dramatiseringen av John Lennons uppväxt, som jag desperat velat se i flera månader. Bara att trailern soundtrackas av Screamin’ Jay Hawkins bådar ju så gott att jag ryser i resårbyxorna.
Sist men inte minst en trippel-DVD med American Psycho, Cubic och Rescue Dawn från lillkusinen.

Brilliant!

aliciasivert alicia sivertsson julklappar keith richards bob hansson böcker
Böcker! Keith Richards egen ’Livet’, som jag tänker försöka byta mot en engelsk upplaga, och ’What Would Keith Richards Do?’ (jag undrar det jag), en citatsamling kompilerad av Jessica Pallington West. Bägge från morbror (såklart) med familj. Och från morfar, ’Vips så blev det liv’, av poeten Bob Hansson som jag tycker är en av världens finaste människor.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar what would keith richards do Jessica Pallington West
’What Would Keith Richards Do’ är himla stilig inuti också. Wowowow, precis i min smak.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar thåström kärlek är för dom cd
För att sann amour aldrig dör. Thåströms senaste (inte längre särskilt nya) platta, ’Kärlek är för dom’, från äldsta brorsan.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar jupiter häst plåtburk ballong
En liten plåtburk med fantastiskt motiv (den sensationella showhästen Jupiter flygandes i varmluftballong) som jag fick syn på i en tehandel när jag och mamma var på väg till teatern nån gång häromsist och som fick mig att hoppa upp och ner och peka och tjoa. Nästan (men inte riktigt) fylld med Anthon Berg-choklad (mellanbrodern var ju tvungen att smaka om det han gav bort var gott (det var det)).

aliciasivert alicia sivertsson julklappar påslakan mumin vad tror du att det hände sen
Finaste Muminlakanen (från mampa) med motiv ur ’Hur gick det sen?’. Och jag som just bäddat nytt.

aliciasivert alicia sivertsson julklappar tove jansson tygkasse lilla my mumin vad tror du att det hände sen
Och en tygkasse med Lilla My (från mampa).

Dessutom: min favorit body butter (Moroccan rose) samt bad- och massageolja ur samma serie (från mormor), två gånger bästa mascaran (Max Factor 2000 Calorie) (från mamma), bästa hårsprayen (Work Me Flexible Spray ur Urban by Björn Axén) och ett armband (från farbror O), samt en bricka med Muminmotiv (från farmor). Plus en mycket underlig leksak (från farbror M) bestående av ett hundratal små magneter som man sätter ihop till diverse geometriska former och pillar med i all oändlighet tills man inser att det gått tvåtusen år och att man varit död åtminstone uppskattningsvis ettusenniohundrafyrtio av dem.
Och ett hjärta minsta brodern böjt till av mässingstråd.

Slå det ni!

Men nu handlar ju inte julen bara om att få, utan mest om att äta. Och därför ska jag också passa på att hälsa att jag inte kommer få plats i arbetskjolen imorgon. Och så önskar jag er alla en smaklig och gemytlig fortsättning!

rubrik ur WONDERFUL CHRISTMASTIME av PAUL MCCARTNEY

fredag 24 december 2010

very merry

aliciasivert alicia sivertsson häst snö vinter fux puss
En synnerligen god jul tillönskar jag er, mina välartade vänner, bekanta och random beundrare!

torsdag 23 december 2010

lovesick blues

Satt och kände mig lite dum, ledsen och heartbroken. Försökte låta bli att lyssna på Leonard Cohen genom att leta låtar till min nästan fulländade sextiotalsplaylist. Kom över Frank Ifelds version av Lovesick Blues och insåg att den killen haft det mycket värre. Ingen (med eventuellt undantag för Dion and the Belmonts) har nog någonsin varit så lidelsefullt hjärtekrossad. Jag måste lära mig waila ut alla känslor som han.



(sittdansar)

rubrik ur LOVESICK BLUES av FRANK IFELD

det är visst dags ändå

aliciasivert alicia sivertsson jul december gran stjärnor

onsdag 22 december 2010

idag

Man har typiskt jobbat för mycket när man glömmer bort både att äta lunch och dricka eftermiddagskaffe därför att ingen säger åt en att gå på rast.
Inte så konstigt att huvudet var tungt och världen lite övermäktig där ett tag.

måndag 20 december 2010

so just open fire when you hit the shore, all is fair in love and war

Jag önskar verkligen jag kunde vara lite mer poetisk, förnuftig och humoristisk just nu, eller åtminstone delade med mig av pysselidéer på julstök och klappköp och knäckkok och sillinläggning. Men det verkar som om dagarna av mycket aktivitet, lite sömn och hysterisk emotionell verksamhet småningom börjar komma ikapp och ta ut sin rätt.

Pang sa det när den känslomässiga bakfyllan slog till och frågan är om morgondagens återställare återställer mer än den ställer till.


(jag vill ju bara ha bjällran i hans själ)

rubrik ur HOIST THAT RAG av TOM WAITS

torsdag 16 december 2010

as the winter winds litter London with lonely hearts

aliciasivert alicia sivertsson självporträtt rosett


rubrik ur WINTER WINDS av MUMFORD AND SONS

onsdag 15 december 2010

rim & bristande reson

Skulle kanske ha varit lite flitigare med dammsugaren igår.

Sexdagars arbetsveckor igen, glöggbjudningar, teatrar, längre ridpass oftare på nya hästen (ska berätta om henne snart!), bak, kok, rim och diverse stök. Julledighet, vad är det? Exklusive all fysisk sysselsättning ägnar jag mig åt att mässa Lucinda och känna mer än jag borde. Har liksom inte insett att man borde vara stressad inför julen också.
Fast jag är inte stressad, jag mår väldigt bra. Hur i all världen man nu kan göra det i såhär många minusgrader.

tisdag 14 december 2010

oreda & insyltning

Söndagen och måndagen var bättre än lördagen. Idag är jag, bortsett från ett par timmars grannbarnpassning, ledig, vilket jag imorse tyckte var bra eftersom det gav mig tid att ordna i oredan på sovrumsgolvet och i huvudet. Såhär på kvällskanten har jag kokat päronmarmelad och syltat in mig ännu värre. Dammsugaren ligger orörd.


Ni får finna er i att jag är kryptisk just nu. Jag tror jag måste vara det. Det är del av min nya mystiska approach.

lördag 11 december 2010

snor & pepparkaksdeg

Diagnostiserad med den om inte livshotande så i varje fall klart empati- och uppmärksamhetskrävande åkomman Dålig Dag. Egentligen vet jag inte om så mycket gått på tok, det bara känns så, och dessutom är jag snuvig. Annars har jag inte så mycket att säga. Var på teater igår och såg Dramatens uppsättning av Den Lilla Sjöjungfrun – det var sjukt fint, baserad på den riktiga sagan med sorgligt slut och allt (prinsen var en TÖLP!) – och nu är det julmarknadshelg och jobb jobb jobb, vilket betyder att jag går upp 05.20 om morgnarna och hur skulle man då kunna vakna på rätt sida?
Har i varje fall bakat pepparkakor, och eftersom mellanbröderna inte var hemma fick jag och lilleman fria händer. Slutade ändå med att mamma sa åt mig att jag inte fick göra fler för att ge minstingen en chans. Ingen förståelse får man! Och så har jag fjöshosta. omanligt. Förmårrat.

fredag 10 december 2010

Dumbledoreprojekt 4

aliciasivert alicia sivertsson sticka tröja blå vit randig dumbledore
Bakstycket på min första tröja. Banbrytande färgsättning och en pirrande dröm om guldknappar.

torsdag 9 december 2010

it goes from white to red, a little voice in my head said so

eller Blogginternt 2.0

Efter att i förfäran ha beskådat mina bilder från Carolinas Mac och insett att alla med snarlika färginställningar ser dessa som alldeles för mättade och ofta med en grav överton av gulgrönt (istället för den sublima gyllene skiftning jag försöker åstadkomma) har jag mixat om i blogglayouten lite. Högerspalten har blivit svartvit (exklusive självporträttet) och jag har skurit ner brutalt på mängden bilder och citat. Lär fortsätta finlira framöver och ändra efter humör som vanligt, men det känns lite mer som om jag följer ett tema nu (svartvita sjömän och Tom Waits, gud vad jag är oberäknelig). En svartare image i ett fåfängt försök att göra mig mer mörk och mystisk och enhetlig (istället för rödhårig, pysslig och allmänt om mig och kring mig).
Värre är det med alla inläggsbilder och idiotin som gör att saker och ting ser olika ut på olika datorer och i olika webbläsare och alltid kommer att göra det. Dags att bli svartvitt analog för tid och evighet tror jag.

rubrik ur SEVEN av FEVER RAY

onsdag 8 december 2010

brings madness with the bliss

Lider av lätt ambivalens och påtaglig sinnesförvirring. Mitt moraliska dilemma är löst (jag valde att göra helt fel) men nu finner jag mig helt tangled up around the pier och frågan om huruvida jag ska nöja mig med ett fint, lite sorgligt och väldigt poetiskt avslut som redan är uppnått, eller göra något åt insikten att det inte är tillnärmelsevis nog och därest riskera att förstöra allting som passar så perfekt in i min skeva bild av vad som är vackert.

Far omkring mellan folk och nya hästen, har ingen ordning på mig själv och var nära att åka hemifrån utan att dricka eftermiddagskaffe. Inte ens Tom vet hur det kunnat sluta. Han som annars har satt ord på allt.

rubrik ur ALICE av TOM WAITS

måndag 6 december 2010

now I've fallen from grace for Lucinda

aliciasivert alicia sivertsson självporträtt


rubrik ur LUCINDA av TOM WAITS

torsdag 2 december 2010

lonely hearts

aliciasivert alicia sivertsson sextiotal beatles sgt pepper's lonely hearts club band
Vet ni att jag bor i en nittiosäng med snedtak över och orden "Lonely Hearts" i svartaste svart? Ibland skrattar jag åt självironin.

ur SGT. PEPPER'S LONELY HEARTS CLUB BAND av THE BEATLES

förpinnat 2.2

Andas ut, andas in. Okej, efter att ha gått på Harry Potter igen (ja jag kunde inte låta bli. Emilie kom hit och vi skulle ha Ron-kväll men varken Cherry Bomb eller Driving Lessons gick att få tag på så vi åkte till stan och gick på Dödsrelikerna istället (SJUKT BRA KOMPENSATION)) är jag lite distraherad och inte fullt lika förpinnad längre.

Vad jag tycker är roligast är megaresponsen på förra inlägget (det har ju bara gått nån timma)! Kanske jag borde vara bitter oftare. Jag tycker fortfarande att SL satt ett förpinnat högt pris jag inte har råd med sådär på en gång (så mycket bättre med avbetalning varje månad Emelie, och sån är självklart mycket dyrare här också), och jag tycker man får förpinnat lite valuta för pengarna (Hanna sa det - man borde få betalt för att åka med SL), och babianbajset stinker lika förpinnat illa oavsett (men det var det lustigt nog ingen som anmärkte på). Men jag vet också att kollektivtrafiken är ännu mer förpinnad borta hos er på Skåneslätterna och i Smålandsskogarna och Indien och allt vad det nu kallas utanför huvudstan, så jag ska försöka vara lite tacksam för att jag åtminstone kommer hem och till jobbet i tid nån gång ibland.

Problemet är inte att det är sämre här än någon annan stans, utan att det är sämre än vad det borde vara. Det känns lite dumt att betala ett kort som är värt 180 arbetstimmar och sen ändå behöva ta taxi till jobbet (vilket man åker till för att betala av åkkostnaden) därför att färdmedlet är försenat och inställt på grund av snö på spåren, banarbete, signalfel, växelfel och allt det där som ställde till det så förbaskat förra året och som man på Connex kontor trodde sig vara av med men likförbannat blev det vinter igen.


Och barnvakt på heltid kommer jag inte bli för all lön i världen, hellre slavar jag på restaurangen för 56/h tills döden skiljer mig från kassaapparaten. Och det där med tandförsäkring ska jag titta upp. Och ridning på avbetalning vore något. Och nu har jag ältat det här så det räcker - för idag alltså.

onsdag 1 december 2010

finemangmang 17 & förpinnat 1 till 2

Eftersom vintern är här och helvetet därmed brakat loss över alla våra arma själar är det svårt att hålla igång finemangmanglistor och annat glättigt. Därför påbörjar jag nu min förpinnatlista, där jag ska samla allt som är värdelöst, odugligt och allmänt förargelseväckande. Inspiration får jag från min vän Annas eminenta kollektion av 'Värdelösa saker' och nåt budskap har jag inte.

För att inte göra övergången för svår för er börjar jag helt enkelt med ett inlägg av både finemangt och förpinnat. Håll i er.


Finemangmang
17. Vägen till jobbet. Förutom tågresan och hinderlöpningen genom Centan och över Sergels torg så är det alldeles underbart att ta spårvagnen (förutsatt att den fungerar) längsmed Strandvägen, över bron och ut på Djurgården. Istället för att åka in till betongdjungeln far jag (eller promenerar under en bra dag) längsmed kajen med alla gamla träbåtar och genom alléerna ut till Skansen. Från själva restaurangen har jag dessutom utsikt över hela Södermalm, med solnedgång och allt (förutsatt att jag inte har någonting att göra - vilket jag alltid har). Det är värt mycket.

aliciasivert alicia sivertsson djurgården skansen solliden gröna lund höst mälaren
Jobbet (Solliden ligger ganska centralt i bilden, en och en halv cm till vänster om "tornen" - som är åkattraktioner på Gröna Lund), fotat i höstas.

Förpinnat
1. Sista metrarna av vägen till jobbet. Jag har en pakt med mig själv om att alltid ta trapporna upp från Skansenentrén till Solliden istället för rulltrappan. Det är cirkus 226 steg uppför, vilket till en början inte är så farligt. Det är när man är försenad, eller bara har de sista 20 stegen kvar som det blir obehagligt. Precis innan toppen hamnar man nämligen i perfekt position för att känna odören från babianberget i hela sin nyansrikhet. När man har överlevt hela SL-resan, spurtat uppför 206 trappsteg och flåsar och flämtar som värst möts man alltså av den fräna, påträngande och svårignorerade lukten av, ja, apbajs. Välkommen till arbetet!

2. Att vara 20. Surfade in på sl.se för att se över priserna för deras årskort. Surfar vidare till planka.nu. SL ska ha 7280 kronor (nej, inga decimaltecken) för att låta mig stå och vänta i ur och skur på ett helvetesfärdmedel som aldrig kommer och aldrig avgår och aldrig anländer och alltid är smockfullt. Helst ska jag ha det här kortet i januari, månaden då jag också ska betala min terminsavgift för ridningen på 6400 kronor. 7280 + 6400 = 13680 riksdaler. Och däremellan kommer jul. Och jag har en timlön på 56 kronor efter skatt. RÄKNA SJÄLVA. Att jag som 20-åring snart kommer tjäna mer än 56kr/h (alltså typ 68kr/h) känns inte tillräckligt upplyftande.

Fattas bara att jag måste göra en rotfyllning (FÖR JAG HAR INTE GRATIS TANDVÅRD LÄNGRE).

Helvetesavskumsavkommeuppstötning!

tisdag

aliciasivert alicia sivertsson kungsgatan jul december
Idag har jag och mamma julhandlat, fikat på stan och sett Dramatens uppsättning av Shakespeares 'Stormen'. Den sistnämnda var lite svårbegriplig men fina Jonas Karlsson var suverän som Caliban.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...