fredag 30 december 2016

landskapssömmar ur Handarbetets Vänners samlingar + min Delsbosöm

Nu blir det nördigt! Den fjärde december var jag på Handarbetets Vänners Skola på Djurgården och tittade på deras samling av landskapssömmar. Landskapssömmar är olika broderitekniker, karaktäristiska i färg, materialval, stygn och/eller motiv för ett visst landskap eller en plats i Sverige. Jag är väldigt grön på ämnet och har inte läst mer än lite här och lite där, så det blir ingen djuplodande kurs idag, men jag tänker att vi kollar på bilderna och så återberättar jag vad jag minns. Fyll gärna på om ni sitter inne med egen kunskap!

Ursäkta vitbalansen (lektionssal i december, you know)!


Runt om i klassrummet låg broderierna utrullade. Ovan ser vi en Delsbosöm och två exempel på Järvsösöm. Allra längst till vänster skymtar en nyproducerad Anundsjösöm. Delsbo och Järvsö ligger nära varandra i Hälsingland och sömmarna är besläktade. Båda broderitekniker gjordes med rött garn på vitt bakstycke (både lin och bomull förekommer). Delsbosömmen är rundare i konturerna, lite mer romantisk, medan Järvsösömmen är kantigare och blommor och blad sys som små tofsar. Anundsjösömmen är den enda kända söm som är kopplad till en enda person, närmare bestämt Brita Kajsa Karlsdotter som började brodera på ålderns höst och utvecklade ett helt eget sömsätt (#lifegoals).


Delsbosömmen är en av mina favoriter!


Motiven är blommor och blad uppbyggda i snirkliga girlanger med en asymmetrisk men väldigt balanserad komposition.


Delsbosömmen sys i enkelsidig plattsöm vilket gör att stygnen bara syns som en prickad kontur på baksidan.


Här syns Järvsösömmens tofsiga växtlighet.


Kompositionen är stramare än delsbosömmens och ofta symmetrisk.


Om vi färdas söderut hittar vi en Blekingesöm från skiftet 1700-1880-tal. Här har trådarna i bottensömmen slitits bort med tiden. Jag har visat några egna bottensömmar i DKV50, men kort sagt är det en stygntyp där ett nät av trådar sys ovanpå tyget och sen binds fast med kortare stygn. De rosa bottentrådarna är nästan helt bortvittrade i bladen på broderiet ovan, medan de gula fäststygnen fortfarande syns.


Jämför med en nyproducerad variant som visar hur färgerna lär ha sett ut då de broderades. Här ser ni också tydligt den för Blekingesömmen utmärkande melerade färgsättningen: blommorna är sydda med två olikfärgade trådar i samma nål.


Kursledare Karin Holmberg demonstrerar två tehuvor med blekingesöm.




Vidare till Hallandssömmen! Geometriska figurer, träd och stiliserade växter i blått och rött som med tiden blekts till rosa.


Flätsöm, korsstygn och bottensöm användes här också.


Och så har vi en grafisk favorit: svartsticket! Svartstick kan se ut lite hur som helst och innebär egentligen bara att broderiet är gjort med svart tråd på vitt underlag.


Det kan vara trådbundna, geometriska figurer över noga räknade antal trådar.


Eller friare design.


Här syns det på en sjal daterad 1852. Och vet ni, denna gulnade, smutsfläckiga gamla tygbit gjorde mig så glad. Traditionellt handlar broderi så mycket om perfektion, både matematisk och estetisk. Det ska vara lika snyggt på baksidan som på framsidan, trådar ska räknas, det får inte slösas och heller inte slarvas men denna sjal (som uppfyllde allt det tidigare nämnda) visade också en annan sida av hantverket: en undersida, en baksida som inte syns och som heller inte behöver broderas. Där sjalen viks på diagonalen slutar broderiet. På exemplaret ovan ganska prydligt med en rak kant, men på andra mer ojämnt, brokigt och hafsigt. Typ när tråden tagit slut eller brodösen ledsnat. Jag kände en sån uppsluppen glädje över att någon tänkt "här syns det ändå inte så det gör detsamma" istället för "rätt ska vara rätt ska vara rätt ska vara rätt".




Som en skön kontrast till det tankesättet avslutar vi med en Vingåkersöm - sydd i silke och prick lika fin på avigan. Tvi vilket jobb att hålla koll på bägge sidor samtidigt!


När vi hade tittat på och pratat om alla broderier i gruppen hade vi tid för en skissövning. Jag valde att försöka fånga former som är karaktäristiska för Delsbosömmen.


Jag som jobbar mycket på frihand tycker det är svårt att medvetet efterhärma någonting annat, och halvvägs in i skissen förlorade jag mig i det jag gjorde så slutresultatet är nog lite mer vildväxande än vad som egentligen är brukligt.


Men det var roligt, så jag gör nog fler försök!


Ensidig plattsöm gör jag alltid, så det innebar ingen extra ansträngning. Nu blir det till att experimentera med bottensömmar, men inte de klassiska - utan lite mer abstrakta uttryck! Mer om det i DKV på söndag. Glad helg och gott nytt år allihop!

Fotona visas med tillstånd från Handarbetets Vänner.

12 kommentarer:

  1. Mycket intressant, oss nördar emellan ;) Jag har inte vetat vad alla dessa landskapssömmar innebär och heller inte vad enkelsidig plattsöm är, även om jag använder den ofta. Tack för ett mycket bra inlägg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du gillar det! :D Jag har också haft svårt att se skillnad på sömmarna, men med bara lite lite bakgrundshistorier så blir det snabbt rätt tydligt. Åtminstone mellan extremerna!

      Radera
  2. Herregud så mycket fint! Min sambos mormor visade sina alster av Blekingesöm häromdagen, och blev helt kär i de rosa och blå tonerna. Svartsticket var också helt fantastiskt. Helt otroligt att sådant här inte har ett större kulturell värde!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men VERKLIGEN! Vi måste ge textilen mer utrymme, inte bara i samtidskonsten utan även den dåtida. Men vad kul att din sambomormor (vilket roligt syftningsfel det blev, haha) sparat egna alster! Sån skatt att få ta del av :)

      Radera
  3. Jag började direkt tänka på Karin Holmberg, men sedan dök hon upp i inlägget, så då förstår jag att du redan hade koll på henne och hennes böcker. Så mycket för det tipset.
    Det andra jag kom att tänka på (p g a Vingåkerssömmen) var min perfektionistduk, som jag en gång köpte på Myrorna, så då letade jag upp det inlägget på min blogg och såg att du redan kommenterat det i sin tid. http://tygochotyg.blogspot.se/2013/05/en-usel-timlon.html Det går bra med den här kommentaren, känner jag. :D

    SvaraRadera
    Svar
    1. Japp japp! Men det är nog inte boken om landskapssömmar jag bläddrat mest i eftersom jag inte tyckte det var särskilt intressant innan detta kurstillfälle. Men nu är jag sugen på att lusläsa ska jag säga!

      Och TACK för att du tipsade om duken igen, för jag ser på den med ännu mer förståelse idag än 2013. Ska återkomma till den igen efter att jag provat hålsöm, vilket är nästa kursmoment!

      Radera
    2. Vilket inlägg! Så HIMLA kul ämne att få lära sig lite mer om. Det ringer någon liten klocka att jag har några gamla böcker och häften liggandes om ett par olika landskapssömmar. Måste ta och leta reda på dessa.
      Reagerade särskilt på hallandssömmen som jag tycker påminner om västgötasömmen jag är uppväxt med, men det är väl inte så konstigt heller när områdena ligger så nära. Kul iallafall, att se hur mönster och material växer fram runt om i landet.

      Radera
    3. Åh vad roligt, dem måste du leta rätt på! Och jag tänkte samma sak när du nämnde V-sömmen, så jag måste plugga på om skillnaderna där! Väldigt intressant :)

      Radera
  4. Så otroligt vackert och inspirerande! Vilka fantastiska foton du har tagit och jag bara älskar din entusiasm! Gillar också svartsticket. Så kontrastrikt och häftiga mönster. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha tack <3 Trodde aldrig jag skulle bli så uppe i varv av gamla hängkläden!

      Radera
  5. BLIR ALLDELES LYCKLIG AV DET HÄR INLÄGGET. <3 Svartsticket var så jävla fint, men älskar allt!!!

    SvaraRadera

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...